janosch

söndagsmorgon.
jag går inte längre och köper frukost till två.
jag skyndar mig över vägen och in i affären. det är bara till mig. jag ser ingen annan i ögonen.
paret bakom mig i kön skrattar och håller om varandra.
jag saknar närhet. jag saknar mål och drömmar.
vet att jag har deklarerat självständighet.
men innerst inne är jag en närhetsnarkoman.
jag saknar att sova med nån, hålla om någon som man tycker om.
känna hennes närhet, hennes lukt.

jag saknar hennes ögon. hennes ögon som ser in i mina.
ögonen som fick mig att falla för henne.
jag saknar hennes läppar.
hennes läppar som kysste mig bättre än någon annan.