onsdag 23 juli 2008

tort - torka - öken

jag vet att jag är urusel på att skriva här nu. samtidigt händer allt och ingenting i mitt liv.
har nog aldrig heller varit så upptagen som nu. alltid nått på schemat. alltid nått som ska göras.
m. har spökat en del på sistone. mest i min huvud. men idag även på sms.
för ett tag sen dök hon upp på facebook och min kollega fick se en bild. "är det ditt ex?" "hur fan lyckades du med det?" - för er som lärt er läsa mellan raderna betyder det: "hon är alldeles för snygg för dig".

men med s. känns det bra. tills jag börjar tänka för mycket. tills det börjar kännas seriöst. då får jag panik. och det är först nu jag börjar känna så. samtidigt vill jag va med henne hela tiden. hon lär dyka upp här om nån timme. bara för att sova här.

resplanerna håller på att falla på plats. och även om jag tvekar ibland. så vet jag. att jag måste iväg. här kan jag inte stanna.

tisdag 1 juli 2008

jaha? det va ju tråkigt..

igår sa jag upp mig på jobbet.
det känns konstigt. jävligt konstigt, har jobbat där i snart 3 år. det är med skräckblandad förtjusning som jag sätter mina resplaner i verket. för fram tills nu så har jag tänkt att det är långt kvar. och inte riktigt funderat så mycket över det. men nu är det gjort. nu kan jag inte fega ur. nu är det dags. och plötsligt får jag faktiskt lite energi och börjar fixa med allt som har med resan att göra.

det enda som svider är s. typiskt att jag ska hitta en sån underbar tjej nu. dåligtajming är mitt andra-namn. men jag måste åka. har tänkt mycket på det här. skulle detta va några år sen skulle jag gett upp allt för henne. men jag vet bättre nu. förra gången så gav jag upp nästan allt för kärleken. och det enda det gav mig va att jag satt ensam i en för dyr lägenhet med inga vänner, inga abmitioner och ett hjärta som låg sönderstampat på marken.

men det är en evig kamp mellan vad förnuftet och erfarenheten säger och känslan som infinner sig i mig när jag tittar in i s. ögon.

jag kommer på mig själv med att läsa om hennes sms, bara för att hon skriver så fina saker. fast kanske är det inte så överdrivet fina saker. men att någon tänker på mig, saknar mig, bryr sig om mig är nått nytt och ganska så fantastiskt.