när allting svartnar det är då du veknar

det är den där känslan igen. jag känner så väl igen den. den kom i måndags, den kommer nu. vi hälsar på varandra, artigt. som om "jaha, hej hej, då va det dags igen".

och mönstret är så sjukt tydligt. för igår träffade jag s. och då mår jag bra. annars? inte så mkt.

jag överöser henne med komplimanger och jag tänker för mig själv; håll käften nån jävla gång.

jag träffar hennes mamma och tänker; säg nått då! vad som helst! bara säg nått!

"hur gammal är hunden?"

känns som det är en miljon saker som ska fixas och mitt i allt glömmer jag bort min läkartid, ännu en sak som jag måste ta tag i.

kiss, bajs och sverige

men istället blir jag apatisk. gör ingenting. känner mig så jävla dålig och kass på allt.

hur är det med självförtroendet egentligen? - frågar s. när min fasad rasar. har du inte märkt det förrens nu? - svarar jag.

för ingeting är roligt när det är såhär. jag lägger undan gitarren och tänker att det är ändå inte lönt. trycker i mig nikotin på så många sätt det bara går och vill helst bara krypa under täcket och försvinna.

kanske är det för att man inte orkar hålla uppe skenet alltid. kanske är det för att jag egentligen behöver återställa nån kemisk balans i hjärnan med piller. kanske är det för att jag inte går till psykolog längre. kanske är det för att jag inte vill eller kan vara lycklig. kanske är det för att jag helt enkelt är cp.

killen är helt skev

hon håller mig i handen när vi går från möllan. ännu ett av hennes fantastiska leenden finns på hennes läppar och hon säger att mina vänner är cp. sen får jag en puss.

vi hamnar så småningom i min säng och hon kallar mig för freak. när jag vill veta varför får jag inget bra svar. "du är inte som alla andra" är det enda s. får ur sig. varför det gör mig knäpp vet jag inte. hennes huvud vilar på min arm och jag säger nått ganska tråkigt men hon skrattar ändå.

och när hon ligger där bredvid så mår jag bra. bättre än jag gjort på mycket länge...

h som i herpes

(jo. a. och j. på indiska, diskussion uppstår om a.s skitstora munsår)

j: - då blir det inget nuppande då?

a: - joo.. man kan väl nuppa för det

j: - haha, no kiss on lips

jo: - nu får ni va tysta

på tal om att trilla av stolen

j: - jäklar va fina ögon du har

s: - (är precis på väg att säga nått eller luta sig framåt men hinner inte så långt för hon trillar av stolen, eller rättare sagt stolen går halvt i sönder och s. lyckas göra en halv avtrillning/avglidning men ställer sig sen upp)

j: - (skrattar)

s: - (ser mest förlägen ut)

helt plötsligt är det faktiskt sommar

jag ligger i sängen och tittar i taket. där är märken som jag inte tänkt på innan. som jag är ganska säker på att jag inte har gjort. efter att ha sugit i sig mer än ett paket cigg i helgen så är nikotinsugen på stark frammarsch och jag tuggar frenetiskt på det sista nikotintuggumit.

jag håller på att tvätta samtidigt som jag försöker sortera mina tankar. vad händer i veckan? vad måste göras? vilka grejer måste jag ta tag i som har med resan att göra? borde jag köpa cigg? jag borde gå ner mer i vikt.. vad känner jag för s.? borde vi prata om att jag ska åka? antagligen. varför har hon inte svarat på mitt sms jag skickade igår kväll? kan märkena i taket komma ifrån när jag och ca. jagade en spindel där? nej. antaligen inte.

helgen va skön och innehållsrik och flög därmed förbi. landet i fredags och hängde sen med s. i lördags. hela söndagen spenderades på två olika stränder. kvällen avslutades på ribban vi satt kvar tills solen gått ner och det va bara vi och några ensamma joggare kvar.

pratar med mamma och syrran i telefon. planerar och ordnar. jag kollar klockan och ica stänger om 5 min. jag hinner om jag går nu. snus, det får bli snus, cigg är ju så jäkla onyttigt.