jag vill att du ska må lika dåligt som jag
att du ska lida som jag

men det gör du inte.
du har väl exakt den sommaren du hade tänkt.
utan mig.
du verkar må bra, ha det bra, no worries, livet leker.
jag hatar det.

och jag borde vetat bättre
vet att kombinationen bakis, trött och träffa s. är en dålig idé
mina murar är rasade. du går rätt in i min själ.
väl där inne skapar du kaos
kaos som leder till ångest

jag mår illa
som att kroppen vill kräka ur ångesten
men den kan också va den nikotinöverdos jag just utsatt mig själv för
jag borde ha lärt mig nu att det inte hjälper
men jag griper efter varje halmstrå som finns
någon att ta tag i, något som dämpar, något som håller mig..

jag tror det är dags att gå att prata med någon nu
tankarna om nödutgången kommer lite för ofta för att det ska kännas sunt
jag vet att jag inte kommer göra det
men det är som en tröst
jag tröstar mig med att det inte spelar någon roll
för sen
är jag inte kvar här

- har du nån sambo eller fru i det andra gänget?
- nej, men ett ex.

det är svensexa och möhippa samtidigt.
vi går genom ett 30-gradigt malmö. jag är en av två som är singlar.

ganska många öl och skratt senare hamnar vi på utestället.
jag står ute i rökrutan och då kommer hon ut genom dörren.
jag visste att de också skulle dit.
det tog mig en sekund att se att det verkligen va hon.

vi växlar några ord, hur är läget, etc.
det konstiga är, att det är faktiskt kul att se henne.
asjobbigt, men kul.

vi pratar inte speciellt länge. hon säger att det känns konstigt, att vi inte setts på så länge.
jag är jättefull och tror jag ändå har tankekraft nog att förstå att det inte finns så mycket att prata om.
så vi går in.
hon går in.
in i mitt huvud igen.
jag har inte kunnat få ut henne sen dess.

"jag vet ingenting om dig, du vet ingenting om mig"
//kent - skisser för sommaren

och kanske är det bäst att vi har det så.

fast det kommer bli ändring på det. kanske.
vi har ett gemensamt projekt inför det kommande bröllopet.
vi kommer va tvungna att ses
och även om det säkert är ett självmordsuppdrag, så vill jag inte svika mina vänner som gifter sig.
jag får bita ihop.

försöker övertala mig själv.
det kommer inte bli nått.
hon har gått vidare.
det kommer aldrig hända nått mellan oss igen.
men jag vet
att någonstans längst där inne.
så vill jag inget hellre än att ha hennes läppar mot mina..