janosch

det va inte så här sommaren skulle bli.
jag går ensam hem, små lullig, genom ett varmt malmö.
du är långt borta med tårarna är det inte.

så snälla förstå.
att det här går inte.
jag är en tillräckligt bra skådis för att lura alla.
även dig.
men sanningen är att jag älskar dig.
sanningen är att jag inte klarar av att träffa dig.

fast vi är i sällskap, vi låtsas som om vi är vänner.
vi skrattar, vi pratar om livet.
ditt skratt som fortfarande får mig att smälta.
livet som inte känns värt någonting sen du valde att gå från det vi hade.

jag förstår nu. alla dina anledningar va fåniga ursäkter.
du blev rädd. du fick panik av att vara i ett förhållande.

men när jag träffar dig så känner ja alla känslorna igen.
jag kan inte kämpa emot dem.
fan.
jag vill fortfarande ha dig.
så jag hoppas du förstår.
att jag inte orkar träffa dig igen.