janosch

inlägget under va bara mina tankar..
men det hände nått liknande i verkligheten ikväll..

vi sågs. hon va vacker. hade ny frisyr.
hennes leende och hennes skratt fick mig att smälta helt.
vi drack vin.
- ska vi prata om oss? - neej..

men på vägen hem, kunde jag inte hålla mig.
- nått måste vi säga om oss

så då gjorde vi det. hon hade inte kommit nånstans. va fortfarande osäker.
penlade fortfarande mellan känslorna.
hon sa:
- det känns som jag gett det här ett försök. vi har varit ihop ett tag. bott ihop. men den där grundkärleken kommer inte.

efter mycket fram och tillbaka hävdade jag att det satt i henne. att hon aldrig kommer släppa in nån.
- varför tror du det?, sa s.

jag drog min förklaring, om att hon inte hade släppt in mig, eller nån annan i sitt liv. att hon aldrig haft ett riktigt förhållande etc. sen kunde jag inte hålla mig. det bara slank ur mig. jag sa:

- eller så är det för att jag letar så desperat efter en anledning som är att felet inte sitter i mig.
- för att jag älskar dig

hon sa ingenting...